SÅ HÄR BÖRJADE DET

Den här fantastiska människan, Maria (Källberg), var den som för första gången satte upp mig på en häst. Maria var då 15 år och jag var 30 år. Året var 1971. På bilden med sin första häst, som även jag fick rida vid något tillfälle.

Urban hade, 6 år gammal, börjat rida i Stöde och som förälder så följer man förstås med och hjälper till att leda häsen. Efter några gånger så tyckte jag att det verkade roligt och ville prova på att rida själv.

Maria satte då en bok i handen på mig - Ankarcronas Handbok i ridning (jag har kvar den fortfarande) - och sa´ åt mig att läsa den först. Och oj vad jag läste och strök under. Det var mycket nytt att lära sig.

Så var det dags för första ridturen. Maria hade lånat en privathäst åt mig av en bekant i Stöde.
Jag avkrävde Maria ett löfte att hon skulle leda hästen hela tiden när jag satt på. Hon lovade dyrt och heligt. Jag satt upp - hu vad högt det var! - och Maria ledde mig runt ett varv. SEDAN SLÄPPER HON HÄSTEN -oh fasa - och säger till mig "rid då". Efter första chocken tänkte jag "Ja, har du sagt det så", här skall ridas. Och tro det eller ej, men denna första lektion så både travade jag och galopperade och t o m hoppade över ett litet hinder!! Naturbegåvning? Nej,men adrenalinet flödade, så jag gav mig sjutton på att det skulle gå. Och naturligtvis var det en snäll häst. Det gav i alla fall mersmak.