LÄTTRIDNINGSTIPS

Varför lättridning?
Lättridningen uppfanns på 1800-talet för att minska påfrestningen på ryttaren under långa marscher. När lättridningen etablerades kunde man hålla ett högre tempo under längre sträckor. Vid lättridning belastar man hästen oliksidigt. Ryttaren "väger" ju olika mycket på väg upp ur sadeln och på väg ned i sadeln. För att jämna ut denna snedbelastning under hästens livstid, skall man variera sittben, så att man ibland sitter ned när hästen har höger framben i marken, och ibland sitter ned när hästen har vänster framben i marken. .. var för enkelhetens skull konsekvent med att sitta ned på yttre fram.

Ofta ser man att ryttare har för bråttom i sin lättridning. Om man lugnt sätter sig, och till och med sätter sig lite efter hästen i takten, får man en häst som blir balanserad i sina rörelser. Genom att sätta sig långsamt åstadkommer man att hästen måste vänta på ryttaren, och på det enkla viset kan vi åstadkomma en förhållning eller halvhalt.
Källa: Markus Holst, Bild: Anette rider, jag fotograferade

101020: Lena tipsade om att "bli kvar " vid uppresningen ur sadeln något, så kortar hästen steget. Det funkade! Ronja kortade omedelbart steget. Stannar jag kvar "i luften" tillräckligt länge så stannar hon. (Vad svårt det är att beskriva en känsla!)