När vi lämnade stallet på Ekeby Säteri i Tungelsta följde flera år av idogt letande efter en kombination som skulle fungera med hänsyn till jobb, bostad och stall.
Till slut gav letandet och flyttandet resultat; bostad i Kallhäll, jobb på Medborgarplatsen dit jag kunde åka direkt med pendeltåget på mindre än 30 minuter, stallplats på Almare Stäket, 3 km från bostaden. Perfekt!
På Stäket var vi ett gäng som red en gång i veckan för Cricco Ekberg-Åkerberg. Himla roligt hade vi! Jag fick flera goda vänner där; Annika, Cilla och Gull-Maj framför allt. Cilla och jag red ofta ut tillsammans. Ibland gick vi alla tre promenader med hästarna under ivrigt tjattrande.
Gorkij fick också vänner på Stäket, först och främst Highlight, Cilla och Gull-Majs häst.
Det hände ju under de här åren att Gorkij blev halt - hans framben spökade av och till - då blev det sjukhagen med lindade ben och ett varmt och skönt täcke. Kolla huvan!
Varje vår klippte jag honom själv - han var snäll som ett lamm under klippningen, trots att klippmaskinen låter ganska mycket. På bilden syns bara halsen, men jag klippte hela hästen, han hade så tjock vinterpäls så jag var helt enkelt tvungen.
Första stallplatsen på Stäket var i Sörgården, som var ett kollektivstall. Därefter stod vi ett tag hos Ludde i hans lilla mysiga stall. Gorkij hade egen fönsterlucka och kunde stå och titta ut.
Slutligen hamnade vi i Norrgården, som erbjöd full skötsel.
Vi trivdes bra på Stäket och blev kvar där i 7 år, hela Gorkijs resterande livstid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar