TAKTEN OCH TEMPOT

Syftet med att rida olika tempon är att få hästen att sträcka på benen och kroppen olika mycket, och att träna påskjut och retardation, vilket är bra muskel- och balansövningar för hästen.

Tempo betyder samma sak som fart eller hastighet.
Vilket tempo man rider i, betyder alltså hur fort man rider.
Takt betyder kort och gott hur många steg hästen tar per minut eller sekund.
Tempoväxling betyder att byta hastighet.
 

Bibehålla takten när man växlar tempo betyder att hästen skall ta lika många steg per minut/sekund i det nya tempot som i det gamla.
Vi kan gymnastisera hästen, stretcha den, om vi kan öka tempot utan att öka takten (hästen tar lika många, men längre steg per min/sek).

Det finns ingen självklar hjälp för att få hästen att länga på stegen. Vi kan rätt enkelt tala om för hästen hur fort den skall gå, men steglängden kan vi egentligen bara påverka genom att tala om hur ofta hästen skall ta sina steg. Där handlar det om att själv kunna hålla takten i sin egen kropp, och ge hjälperna i den takt man vill att hästen skall röra sina ben.

Detta kan man dock göra ganska enkelt när man rider lätt. Om man försöker att rida lätt lite långsammare än hästen rör sig, märken man strax att hästen anpassar sig och rör sina ben långsammare. Rider man lätt, är således knepet för en bra travökning att rida lätt långsamt samtidigt som man ger hästen plats att ta längre steg. Och så får man ju heja på den lite, också.

Öka aldrig tempot mer, än att hästen fortfarande kan balansera . Om man upplever att man direkt, helst med en enkel sitshjälp, kan göra halt, är hästen kvar i balans. När man överskrider denna punkt, tappar hästen balansen och belastar sina framben för mycket.

Det finns ingen gräns för hur långsamt en häst kan skritta, trava eller galoppera. I piaff och piruetter travar respektive galopperar ju hästen, fast utan att ta sig framåt.

I de långsamma tempona är det rätt när hästen går kvar i det tempo vi har valt, även när vi lättar på tygeln.

För att hästen i minskningen skall kunna skjuta bakbenen under sig är det viktigt att ryttaren kan vara lätt i handen under minskningen. Ju mer vi måste bromsa med tygeln, desto mer måste hästen hålla emot ryttarens hand med ryggmusklerna vilket gör att den inte kan sätta in benen under magen.

Slutligen: träna inte för mycket i de höga tempona. Det finns få anledningar att rida mellan- och ökade gångarter. Hästen skall vara mycket stark och balanserad för att klara detta utan att utsättas för onödigt slitage. Det är de långsamma tempona som man tränar hästen bäst i.

Källa: Markus Holt, Bild: Marita, från provridningen

Att med bibehållen takt öka eller minska tempot är svårt. I ökningarna blir det lätt så att hästen tappar takten och bara springer fortare, i minskningarna går takten lätt förlorad.